MTB

Ett år med EL-MTB

För två år sedan hade jag aldrig anat att jag skulle skriva den här artikeln. Passionerat ogillade jag e-mtb. Att e-mtb var för lata människor som lajvade cyklister, var min övertygelse.

Så här i efterhand ser jag tillbaka på mig själv som en fördomsfull loser som vägrade ta in samtiden. Vi kan kalla honom (mig själv) imbecill.

Det är konstigt, eftersom jag är oftast är tidig på bollen och sällan fördomsfull inför innovationer.. Därför borde det varit emot mina principer att fördöma el-cykeln och el-mtb som jag gjorde. Nu får jag alltså äta upp det jag obildat har uttryckt med ett Förlåt till alla er el-cyklister som jag verbalt marginaliserat, ni hade rätt, jag hade fel, jag borde vetat bättre.

Anledningen till det här tror jag mer handlar om mig själv. Med år av träning i sadeln, konditionsslit både på gym, löparbana och i trailen för att alltid vara i godform spolades bort. Att bli omcyklad av någon icketränad med ett fånigt flin var inte kul, det var förnedrande. Min prestige blev våldtagen och överkörd, därav växte mitt hat mot el-cyklister. Det är ingen ursäkt men en förklaring till dåvarande inställning. Jag har ändrat mig och reviderat om hela min inställning, jag är en bättre person idag.

Början

Slovenien 2019; Jag var där för att delta i ett cykelevent för Red Bull. Dagen innan blev vi bussade till en cykelpark vid en skidbacken. Vi skulle köra enduro i DH-banan. Jag hade min Specialized Enduro redo för trailen. Guiden frågade om jag verkligen skulle ta den cykeln och inte köra el istället – Vadå, tror du inte jag kan cykla eller…svarade jag förnärmat.v

Vad jag inte visste var att alla cyklade el, utom jag..utan att ana anledningen till varför hatade jag dem, det var okamratligt och förrädiskt, så gör man bara inte, man cyklar inte el i ett trail. Min åsikt var tydlig och klar.

Nåväl jag tog mig ned igenom den leriga svarta trailen, det gick utmärkt. Där stod jag ensam i botten på dalen och ser upp mot en svart prick på toppen, dvs där vi startade. Det fanns ingen lift!! Varför sa ingen något…nu var jag sur på riktigt, de kunde ju ha sagt att vi måste cykla upp.

Jag började cykla upp för den långa skidbacken . Efter 200 meter blir jag omcyklad av mina leende kamrater -ska du inte ta el i alla fall. Så här pågick det, tredje varvet var jag så trött att jag stupade medan de andra fortsatte att cykla fram till lunch, inte jag, utan låg död och besviken vid starten.

Efter lunch

-Leon ska du inte ta en e-mtb i alla fall, vi ska köra skogstrail. Jag tänkte, sa inget och plötsligt hade jag en i min hand. Sätter mig på sadeln, trampar till och motorn susar, jag försöker hålla borta flinet som alla andra har , ett flin jag starkt ogillade, det gick inte, min hjärna sa bara woow. Jag blev Aaron Gwin, flög över rötter och sten, jag hade hittat min enhörning. Det var fantastiskt. Jag var så entusiastisk och uppe i mig själv att jag cyklade vilse. Slutade med ett hallå i en ekande skog. Tack för att mobilen fungerade.

I dagar efteråt var allt jag tänkte på – den där cykeln, fan, fan,fan…jag är torsk, jag måste ha en, nu,nu,nu..

När jag kom hem sålde jag en cykel krossade spargrisen och köpte en Specialized Levo Turbo. Lycka!!

Glädjen

Innan jag gjorde min resa till Slovenien hade min cykling nått botten, Jag tyckte det var tråkigt, oinspirerande och kände att min peak hade nåtts, presterade inte och allt föll, det kändes inte kul längre utan helt omotiverat. Ville sluta cykla efter mitt besök i Slovenien, jag hade nästan bestämt att det var min sista säsong, sedan skulle jag satsa helt på motorcyklar (mitt andra intresse).

Men så kom e-mtb det blev mitt serum, den tog tillbaka kärleken, sockrade mig med glädje och lyckan av att vara fri i skogen blev magi igen. Jag var åter den där pojken som precis lärt sig cykla. Ett år senare är jag fortfarande där, samma eufori och glädje så fort jag sätter mig i sadeln. Vi har nästan ett erotiskt förhållningssätt, jag älskar min cykel.

Fördomarna

Vad är det för mening med att cykla om det inte är påfrestande?

Anledningarna är många, först och främst är det påfrestande, det är helt annan cykelteknik. Cykeln är tyngre det krävs en annan typ av cykelkontroll och påfrestning. Om du cyklar ett varv på 15 minuter cyklar jag tre, påfrestningen är den samma. Jag har till och med mätt med pulsband . Jag hade högre pulspåslag på samma tid som för vanlig cykel. Det beror på mer cykling under samma tid.

Din cykelkontroll försämras

Kan jag hantera en 20kg tank till cykel kommer jag kunna hantera 13kg enduro. Med det sagt så har min cykelkontroll blivit avsevärt bättre jag kontrollerar stök och hopp bättre och min uthållighet har utvecklats tydligt. Är mycket mer kontrollerad under snabb åkning än tidigare.

Batteriet begränsar din cykeltid

Ja, självklart batteriet har en körtid. Det som är intressant är att jag aldrig dragit ur mitt batteri och jag har cyklat över tre timmar. På tre timmar hinner du cykla mycket, jätte mycket. Skulle batteriet ta slut går det att trampa hem, det är inte som för fyra år sedan då det var nästan omöjligt.

Jag brukar cykla helt utan el till träningen och hem som uppvärmning och cool down.

Laddtiden kan vi diskutera, det tar evigheter. En nackdel som jag ser det. Två batterier hade varit ultimat om man ligger ute och inte har tillgång till laddare. Dock kostar batteriet ca 10tusen, gränslöst om du frågar mig.

Allt slits fort

Det här är en fråga det diskuteras om i forum. Min fundering är hur cyklar folk, hur lyckas de köra slut på drev var 50e timme som de påstår i diverse forum. Det gör man inte, men det finns en poäng. Det slits drev och kedja långt mycket mer än på en vanlig MTB. Däck är en annan slitage grej, extra viktigt för e-mtb att däcken är i bra skick eftersom de belastas hårdare än vanlig cykel. Tro mig, det gör ont när man kraschar med el-cykel, inte alls mysigt. Se därför till att ha bra däck.

Viktiga tillbehör

Beroende på vad du cyklar finns det olika personliga behov och tillbehör. Jag tänker inte värdera just dina behov utan cykelns behov. Det finns en detalj som e-mtb-tillverkarna har missat. Nämligen extra motorskydd. Det är lätt hänt att du slår plastkåpan i sten eller hård stubbe och spräcker den. Sker det är det så gott som över med cyklingen för en tid. Det ger dessutom ett stort hål i plånboken. De här delarna är nämligen inte lätta få tag på och kostar skjortan.

För att undvika det här finns det en rad olika modeller och skydtillverkare. Jag dök in i träsket och fann en modell från AVS-Racing. De gjuter formpassade skydd i carbon som gifter sig snyggt med cykeln. De andra varianterna jag tittade på satte man dit skyddet med remmar, är möjligen lika bra men inte alls snygg lösning. Oavsett tycke och smak så är det något du måste ha på din cykel.

En annat tillbehör jag gillar är handskydd. Ok, inget måste men är trött på att slå knogarna på grenar och pinnar. Skyddar även reglagen när du kraschar, därför en bra investering. Vidare köper jag skyddsfilm från biltema ca89kr som jag tejpar utsatta delar med. För hur kul det än är med e-mtb så kraschar man ordentligt och dramatiskt, cykeln får ta mycket stryk. Tejpen skyddar lacken perfekt.

Du hittar skyddet här www.avs-racing.com

Svensken och El-Cykel

I Tyskland utgör mtb-cykelmarknaden 60% el. I Sverige är det knappt 15%. Möjligt att subventioneringen höjde siffran något ett år men generellt gillar vi inte e-mtb. Cykel Vasan formar standarden och inställning eftersom svensk MTB är likställt med Cykel Vasan. Inget fel med det, poängen är att vi inte är öppna för förändringar utan vill leva tryggt i vanor.

Jag är övertygad om att e-mtb är nutid och framtid. Om fem år kommer du se tillbaka på dig själv och rodna över din dåvarande person och inställning. Även du kommer få ett fånig leende medan du studsar över rötter och sten.

Det ska vara kul

Jag ska ärligt erkänna; jag är ingen prestigefylld strava-cyklist. Jag jagar inte tider, hetsar inte min omgivning, jag cyklar för mitt ego, jag cyklar för att det är kul, jag cyklar för frihet och jag älskar det. Det hela är enkelt.

Om någon av benen ger upp faller ekvationens resultat -nämligen kul. Många säger att träning inte ska vara kul, resultatet ska vara gudomligt. Har du den inställningen kommer du inte uppskatta

e-mtb, därför att det är fantastiskt kul. Mitt råd till dig -testa en e-mtb och din värld kommer att spinna. Vem vet; om ett år kanske du skriver en liknande bekännelse som min. Vad mitt råd är efter ett år är..Testa E-MTB du kommer att älska det.

Text/Bild Iam Leon

Leave a reply